Så var ungdomen över och vi drog till Sopot..

Vaknade på lördagen och begav oss ner (utan större förväntningar) till "hostelfrukosten". Instant coffee, bröd, polsk mjukost, honung, polsk leverpastej (gjord på hönslever och svamp) och ägg med en smak av klorin fanns det. Mao mat som var långt över förväntan. Bör kanske tilläggas att efter att ha ätit äggen så rapade man klorin i tre timmar efteråt.
Efter maten drog vi ut för att utforska Gdansk.
Turisterna minus en.
En otroligt vacker stad må jag säga minsann. Tydligen så har e inte alltid vart så. Efter att Tyskarna kom under andra världskriget och gjorde "fy skäms" med Polackerna så var tydligen Gdansk jämnat med marken. Efter det så har de tydligen försökt att bygga upp staden igen så som den såg ut, innan Tyskarnas var elaka. Och resultatet? Otroliga byggnader i massa färger och rika utsmyckningar i guld.
En av byggnaderna längst "the royal road"
Det märks att det är en turiststad, inte alls som Warszawa där de knappt kan engelska och inte heller verkar ha något intresse av att lära sig utan det verkar snarare vara som så att de anser att Polska är ett såpass stort språk så de kan de klara sig på..
I Gdansk är de tydligen väldigt förtjusta i Bärnsten som de sålde överallt i små stånd. Men eftersom jag inte är det så handlade jag inget i dessa små stånden. Jag handlade faktiskt ingenting alls under hela helgen (bortsett från ett par vantar). Jag vet, det låter som jag är sjuk, men, det finns faktiskt en förklaring. Jag skall ju ner och hälsa på min älskling i Brasilien i december så jag tänkte vänta med shopingen tills dess.
I alla fall, efter att ha studerat staden och fikat/lunchat, (cheesecaken vi fick var stor nog att räknas som en komplett måltid) bestämde vi oss för att ta tåget till Sopot. Jag kan säga att det var tur att vi hade med oss Vickie på resan som talar polska, annars hade vi nog hamnat i Norrland. Sopot var i allafall om möjligt ännu finare. Kom av tåget och promenerade mot havet och helt plötsligt står man på en kilometer lång sandstrand med en lååååång pir som gick ut i vattnet. Kändes inte som man befann sig i Polen utan snarare på en pir i USA.
Jag på stranden i stormen med piren i bakgrunden.

Åt lunch på fiskrestaurangen på piren innan vi åkte tillbaka till Gdansk med tåget (ett tåg som gick bra mycket fortare än vårt "expresståg"). Väl "hemma" på vårt hostel var vi tvungna att sova lite eftersom vi inte är vana vid så mycket frisk luft på en gång. På kvällen skulle det firas att jag fyller tant. Så vi började med lite vin i det "inrökta vardagsrummet" innan vi gick tillbaka till den samma rest som kvällen innan. Nu hade vi ny servitör, en lite sliskig Italienare. Maten var om möjligt ännu bättre på lördagen (abborre) och efter maten bjöd servitören på den ljuvliga drycken "Das goldwazzer".
Skål!
Efter middagen begav vi oss ut för att utforska nattlivet i Gdansk, men det var ju lika livat som Aiya Napa i november.. Efter ett tag hittade vi i alla fall ett uteställe, Gratis inträde stod det med stora bokstäver över dörren. Dock satt det en svettig dörrvakt innanför dörren och krävde 50 kr i inträde. SKÄMAS!! Hade dock sett på nätet att det kunde hända att de gjorde så, så vi vände på klacken och gick till baren rätt över gatan och zippade drinkar i stället. Jätte trevlig kväll dock =)
Dagen efter hade vi en paus mellan utcheckningen och "expresstågsresan" så då valde vi att gå på museum innan hemresan som tog 7 timmar denna gången pga ett oväntat stop på 45 min på hållplatsen innan Warszawa centrum..

Kommentarer
Postat av: Andreas

Hah! Jag känner CJ, han pluggar industriell ekonomi året under mig! Otippat! Say hi!

2009-10-19 @ 01:46:20
Postat av: cj

hm, nej jag går inte industriell ekonomi året under dig :)

2009-10-20 @ 19:56:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0