Äntligen framme
Denna resan har ju planerats i snart sex månader så borde man ju känna sig lite redo. Men de senaste veckorna har tyvärr mest bestått i ångest över att resa då jag har varit väldigt osäker på om det skulle vara en bra idé att lämna goa Göteborg nu när jag har det så bra hemma med mina fantastiska vänner, en härlig lägenhet och framförallt en fantastisk pojkvän. Men envis som man är så har man ju gett sig fan på att det skall lyckas. Den senaste veckan har gått åt till att packa, tvätta, packa och inte minst att packa. Enligt det lågprisbolaget som jag skulle flyga med (man e ju student för guds skull) så fick man ha med sig 15 kg packning (plus 10 i handbagage men den väskan fick inte vara mer är 105 cm totalt så det hjälpte ju inte). Hur tror de på flygbolaget att en stackars tjej skall klara sig i 4 månader med 15 kg packning?? Det är ju bara vad mitt smink, mina handväskor och mina stövlar väger tillsammans, skall man inte få ha kläder med sig? Men som tur är så hade jag lagt till 10 kg extra. Men hur jag än packade mina väskor så var det hela tiden för mycket. Till slut hade jag 1 kg i övervikt så då bestämde jag mig för att min skinnjacka fick offras för min spikmatta vilket ledde till att jag nu bara hade 0.55 kg i övervikt. Men då åkte min fantastiska kille iväg och handlade en ny väska till mig som vägde ynka 1,4 kg i stället för 3,3 som den förra. Detta ledde då helt sonika till att jag kunde få med mig ännu mer kläder.
Jag och honey. Bilden är dock från i somras då vi var i das hufvudstad
Jag och fantastiska Linda på en konsert i sommras
I går kväll vägde jag väskorna en sista gång innan Linda kom över. Det är tur att jag har så fantastiska vänner som kan ställa upp på en. Eftersom killen åkt på jobb till el hufvudstad så var det upp till mig att ta mig själv till Säve ( det är så när man åker lågprisflyg, då får man inte komma till Landvetter som alla andra). Så jag ringde Linda i panik och som den ängel hon är dök hon upp i går kväll. Det blev middag med vin och övernattning innan vi åkte klockan sex i morse. Då jag är flyrädd så har jag fått tipset att antingen vara full eller bakis när jag flyger för att lugne nerverna. Då att vara full klockan sju på morgonen på flygplatsen inte var ngt alternativ satsade jag i stället på alternativ två och pimplade därför vin kvällen innan. När vi kom fram till flygplatsen och det var dags att väga in väskorna höll jag andan mens jag lyft upp väskorna på vågen. 9,6 kg och 15,1 kg. PHU!! Incheckningen gick relativt ok, om man bortser från att vakterna vägrade låta mig ha mitt rosenvatten och antisnap serum i handbagaget för att det var 200cl flaskor utan i stället ville att jag skulle kasta det. Idioter! Så det slutade med att jag snabbt sprang bort till den lilla shoppen och köpte småflaskor som jag fyllde över i innan jag återigen promenerade genom metalldetektorn.
Lånad bild
Flygresan var ok (man e ju liiiiite lätt flygrädd för att uttrycka det milt) men den tog ju bara knappt en timme. Vid halvtiotiden i morse gled jag förbi tullmännen för att där upptäcka att min kontaktperson som har min lägenhetsnyckel och adress inte fanns där. Kul, jag som inte hade hennes nummer.. I morgon kommer det en bättre uppdatering med bilder etc från min nya fina lägenhet och förhoppningsvis lite bilder från staden och så skall jag försöka ta ett kort på vakterna som står framför grindarna som omringar hela det området som jag bor i. Fint skall det vara när man är fattig student, eller nått =)
Kommentarer
Trackback